För en vecka sedan hände det en olycka i stallet och Ella sparkade mig på låret, så jag fick en härlig lårkaka. Det resulterade i att jag haltade runt och kunde knappt sitta, köra bil eller gå i trappor. Rida var inte att tänka på. 

I torsdags när jag äntligen kunde gå normalt igen så var nästa olyckshändelse framme på jobbet och jag fick en smäll av en sopkvast rakt över lårkakan, så då var jag i princip tillbaka på ruta ett. 
Kajsa kunde rida tisdag och onsdag, Ella vilade i torsdags och igår fick jag hjälp av Olivia. Tack snälla du!
De verkade trivas bra med varandra och Ella jobbade på och gjorde sitt bästa. Olivia var jätteduktig, lugn men bestämd och väldigt pedagogisk. Haha, jag fnissar för mig själv, men ni förstår vad jag menad med pedagogisk.