Vi går och går och går. Jag börjar tröttna lite nu, Lucke tröttnade för ganska länge sen...  Men, vad gör man.

Fick ju hoppa på Vonaldo i tisdags. Det var extremt svårt, men roligt. Jag har bara suttit på honom en gång tidigare och det var i skogen förra vintern så jag hade glömt bort hur stor han var. Och stark med för den delen. Jag red i Annas dressyrsadel eftersom hon inte har någon hoppsadel och det gjorde inte det hela enklare.

Han hoppade mig ur sadeln hela tiden och efter framhoppningen var han trött och grinig och då blev det väldigt vingligt. Vi får se om det blir någon mer gång. Helena vill att jag fortsätter hoppa honom, eftersom Anna är hopprädd och inte hoppar så högt. Vonaldo tycker det är superkul, men hoppar på sina villkor, och jag hade inte så mycket att säga till om som pilot.

Idag överraskade min snälla mamma mig och åkte ut och fixade allt i stallet helt själv. Lite nervös blev jag när hon ringde och berättade det, men allt hade gått jättebra! Så idag var jag stall-ledig, men imorgon kväll åker jag ut och myser och promenerar.