Länge sen sist nu, igen. Har väl egentligen inte så mycket att skylla på mer än att jag jobbar lite längre än vanligt på dagarna nu den närmaste månaden och sen åker ut till Lucke efter middagen. Efter stallet är det snabbt hem för att hinna duscha och krypa ner i sängen. Vilket liv man har! (jag trivs dock med det, och det är själv-valt)

Vad har hänt sen sist då?
Karin var ute i fredags morse och konstaterade att Lucke fortfarande är öm i ländryggen och har en halv grads hälta på båda bakbenen, så följande två veckor kommer att se ut så här:
Tre dagar i veckan ska jag gå med honom 15 min, för att sedan sitta upp och jobba honom i skritt på rakt spår i 15 minuter.
Två dagar i veckan ska Helena tömköra honom i skritt. 20 min på båda rakt och böjt spår.
Resterande två dagar ska vi gå promenader.

Så får vi se efter två veckor. Jag skyndar långsamt, men vill så klart inget hellre än att komma igång nu och börja träna.

Nu får han även gå tillsammans med sin hagkompis igen, jätteroligt för dem, och skönt för oss.

I helgen fick jag rida på Miro. Roligt, men svårt. Han testar mig extremt mycket innan han accepterar att jag sitter där uppe och gör det jag ber honom om. Det är inga svåra saker jag vill, utan tex skritta rakt fram utan att putta in rumpan innanför spåret. Men tillslut släpper han efter och då går han jättefint.

Idag är Kajsa och Mamma ute i stallet, jag är hemma och försöker kurera min hals. Jag brukar sällan ha ont i halsen men nu är det andra gången på inte alls länge som jag har superont i halsen. Hoppas att det har lagt sig lite tills imorgon, för jag måste verkligen både åka till stallet och jobbet.