Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Igår gjorde jag och Lucke dressyrdebut på Djursholm. Jag har gått och varit nervös och ångrat mig i veckor, jag har velat om jag ska rida själv eller låta någon annan rida honom för att jag har varit så himla nervös. Tack och lov har jag dom bästa kompisarna i världen som har peppat och stöttat och jag vet inte allt dom har gjort. Tack till er!
Angelica åkte med mig och tur var väl det, annars hade jag nog glömt både det ena och andra hemma i stallet. Jag var så nervös när vi lastade så jag höll på att kräkas. Det är inte okej.
Väl på plats hade vi i alla fall gott om tid vilket var jätteskönt. Jag var mindre nervös och kände att det får gå som det går.

På framridningen gick det så bra så jag trodde inte att det var sant. Han har aldrig varit så fin. På alla dom gångerna jag har ridit på honom sen i maj 2010 har han aldrig gått så bra. Han är helt otrolig!
På banan gick det helt okej. Jag tror inte att han har sett ett dressyrstaket förut i hela sitt liv, så det tittade han på väldigt mycket. Sen stod det röda plastblommor uppe på bokstäverna och dom var ju så läskiga så det var inte klokt. Även fast han var spänd och procenten inte blev de bästa så är jag ändå hur nöjd som helst. Jag hade inte förväntat mig att det skulle gå så bra som det gick. Finaste hästen.