Första turen med bilen på egen hand ;)

Idag har jag för första gången i hela mitt liv kört bil, ensam!! I början kändes det lite konstigt, men det gick bra :) Självklart mötte jag 323:an som kör i 180 och inte tar någon hänsyn över huvudtaget. Men, det gick bra det med, trodde jag skulle köra i diket och dö, men icke sa nicke.

När jag kom fram till stallet var jag helt övertygad om att Ninni var med Pacino i ridhuset eftersom hans boxdör stod öppen och han inte stod i gången utanför. Kollade snabbt in till gången utanför Dandy och c/o och skymtar en häst med rött julglitter runt halsen, men en lapp på, typ som ett halsband och en röd/rosa rosett i pannluggen och bredvid står Annica.
Min första tanke är att det kanske är Nina som fyller år och att tanterna har smyckat ut henne, men jag tänkte inte mer på det utan vände och tänkte gå till ridhuset. Då ser jag att det inte alls är Nina utan Pacino! Vafan har Ninni gjort nu?!
Går fram och tittar lite skeptiskt på hästen, och förstår ganska snabbt att Louise på nått sätt är inblandad i detta påhitt, med tanke på alla rosetter. Läser på lappen där det står:
"Grattis Josefina till körkortet, på namnsdagen och födelsedagen i förskott"
Haha, gud vad jag skrattade och Ninni började också garva. Så när vi står där och skrattar som kommer en mycket nöjd Louise och säger: "Är han inte fiiin??" :D

Självklart finns det här på bild, dock fortfarande på Louise mobil, men jag lovar att det kommer en bild eller två ;)

Fick även födelsedagspresenter av Ninni. Ett par "fleece-strumpor" till mina stövlar, som jag faktiskt har funderat på att köpa enda sen jag köpte stövlarna. Sen fick jag även ett par lime-gröna benlindor. Haha, jätte coola, dom ska jag derssyra med i helgen :D
Tack så jätte mycket vännen, jag blev verkligen super glad!! <3

På vägen hem fick jag sällskap av dom där två knasbollarna. Mina två första passagerare, förutom mamma och syster förstås. Trevligt med sällskap, men det kändes lite konstigt att det verkligen var jag som körde :P
Men det gick bra, och dom kom hem helskinnade.

Nu fick jag tydligen den stora äran att gå ut med hunden, tjoho...

Ciao!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0