Vad skulle man göra om man inte hade sina vänner? Jag hade aldrig klarat mig utan mina, aldrig.
Självklart har man sin familj som alltid finns där, som man gör och upplever saker tillsammans med och så vidare. Men sina närmaste vänner är något speciellt.
Med dom delar jag allt. Glädje, skratt, minnen, förväntningar, men även sorg, tårar och ilksa. Internskämten som man kan skratta åt hur många gånger som helst och de vassa kommentarerna man slänger ur sig till varandra fast man egentligen inte alls menar det man säger.
Att man ställer upp förvarandra i alla lägen, inte bara de roliga, utan även de jobbiga och mindre roliga stunderna också. Och att veta att det jag gör för dem, kommer de göra för mig om jag skulle hamna i en liknande situation, det är en sådan oerhörd trygghet.
De är som mina stöttepelare här i livet, man har alltid någon att skratta med, en värmande kram när man inte är på topp, någon som lyssnar och kommer med förslag om man har något problem, och helt enkelt alltid finns där. Oavsett vad. I vått och torrt.