Måndagen den 4 juni, en måndag man alltid kommer att minnas
Dagen började bra med sovmorgon till 10.10, de betydde att jag inte behövde gå upp förens klockan 08.30. Morgonen hade fler härligheter att bjuda på, nämligen att det var strålande sol och 20 grader varmt när jag gick till skolan! Kan ju inte precis påstå att jag var snygg när jag gick där i fotbolls-shorts, linne och flipp-flopp, men herre min gud va skönt det var! Tyckte synd om de stackarna som hade krängt på sig ett par tajta jenas...
Skoldagen var helt okej, hade bara en lektion + mentorstid. Lyckades dock komma 10 minuter försent till dagens enda lektion, men det var faktiskt inte mitt fel, bara. Hade lovat att öppna röda dörren till Lollo så att hon skulle slippa gå runt, men eftersom hon sov hos Jonathan, som är Sveriges största tidsoptimist, så var hon lite sen... Ledsen Jonathan, men jag tänkter nog skylla min sena ankomst på dig :P Det är ju inte så bra att komma försent, men vi såg på en film om en knarkare, så det var inte hela världen. Efter knark-dokumentären så var det lunch, typ hela skolan åt på Donken, eftersom det var pyttipanna till lunch och det är inte gott. Vi var några stycken som tog med oss maten och gick ner och satte oss i parken vid trekanten, mycket mysigt med en liten picnic :) sen köpte vi glass, gott gott :)
Efter lunch var det mentorstid, vi var inte så många, så det gick fort. Vi bestämde lite om när vi ska vara på Grönan på onsdag och så.
Efter skolan åkte jag hem, började skriva på det sista arbetet som ska in innan det var dags att byta om och göra sig klar för middagen med lärarna. Hade bestämt med Lollo och Sara att vi skulle ses vid Alvik kvart i sex. Vi var inte de ända som hade bestämt det, utan de slutade med att nästan alla träffades vid Alvik och sen gick vi tillsammans.
Väl där fick vi en välkomstdrink, utan alkohol, tro inget annat! :P Runt halv sju började middagen och medan vi åt förrätten så rullade det ett bildspel med kort från åren som gått. Oj vad små alla var! Vissa har verkligen förändrats medan andra ser nästen likadana ut.
När vi ätit klart så fick vi se en film som lärarna hade gjort, tror inte det var någon som inte skrattade, själv skrattade jag så jag grät. Fy fan vad de drev med oss elever, och de vet verkligen vilken uppfattning vi har om dem! Filmen var i alla fall så jävla klockren, älska!
Kvällen fortsatte med ett spex som våra kära lärare hade satt ihop. Det var både "Talang 2007" och årets melodifestival. Tessan var hur bra som helst som Bert Karlsson, Jean var läskigt lik Magnus Uggla och Kalle var mycket snygg (?) iklädd en paljett-tröja när han hoppade runt på scenen och imiterade Ola Salo. Men allra, allra bäst var ändå Freddan och Nicklas som hade skrivit en låt till våra enda killar i trean, Jonte, Kim och Johan. Hur gulligt är inte det? det skulle hamna högt upp om jag skulle rangordna kvällens händelser kan jag tala om!
Kvällen led mot sitt slut och jag har verkligen insett nu hur mycket jag kommer sakna alla. Inte bara klassen, utan alla lärare också... usch, jag vet en som kommer gråta på studenten, nämligen JAG!
Efter middagen så tänkte jag och Lollo att vi skulle köpa glass och sätta oss nere vid vattnet medan vi väntade på Jonathan. Sagt och gjort, mot glassen. Väl där inser Lollo att hon har glömt ett stort rött kuvert, paniiik!!! Kuvertet innehöll något väldigt viktigt till min studentpresent, så det var bara att springa tillbaka och hoppas på att ingen hade kastat det. Väl där är det ingen av lärarna som har sett ett kuvert, men när Lollo berättade vad som fanns i så började alla leta. Haha, snacka om att jag var nyfiken :P De slutade i alla fall med att vi fick knyta upp soppåsarna där dukarna låg och leta igenom varenda duk. Tillslut hittade vi det, tack och lov! Så typiskt att någont sådant händer oss, jag fattar inte hur vi alltid lyckas med allt?!
När kuvertet var i säkra händer igen så fick vi äntligen våran glass och gick ner och satte oss vid vattnet. Där satt vi i kanske en halvtimme och pratade om våra tre år på gymnasiet.
Efter glassen så gick jag hem, var tvungen att svänga förbi Emma och lämna hennes byxor, så då kunde jag lika bra gå hela vägen. När jag har kommit ungefär till Bromma gymnasium så kommer det en gubbe på cykel. Han cyklar först bakom mig, sen brevid för att senare cykla in framför mig. Där jag gick håller de på att gräva i gatan, så en av filerna är avstängda, därför har de satt upp ett rödlyse mitt i vägen som inte brukar stå där i vanliga fall. Jag ser hur gubben på cykeln stannar vid rödlyset och undrar vad han håller på med. Han cyklade ju på trottoaren, det är ju bara bilisterna som måste stanna. "Dum jävle" tänkte jag och gick förbi honom. Från vägen vid Bromma gymn. kan man välja två vägar hem till mig, antingen sedda på en lite mindre väg, eller gå gatan runt hela alltet. Dum som jag är valde jag att snedda, och tror ni inte att gubben gör det också? Nu började han cykla närmare och närmare och jag blev faktiskt lite rädd. Varje gång jag vände mig om var han lite närmare. När jag har gått typ halvvägs vänder jag mig om och då är han borta. Grejen är att på ena sidan är det skog och på andra är det stora buskar och sen ett koloniområde. Han kan ju inte ha cyklat rakt in i skogen? Det här var inte alls trevligt så jag sprang som en tok sista biten hem. Min härliga kvällspromenad som började så lungt och skönt slutade alltså med en språgmach hem... jaja, så kan det gå.
Kvällen var i alla fall super trevlig. Det finns väl inte så mycket mer att säga än tack. TACK för en underbart rolig middag, som jag aldrig kommer att glömma!
Skoldagen var helt okej, hade bara en lektion + mentorstid. Lyckades dock komma 10 minuter försent till dagens enda lektion, men det var faktiskt inte mitt fel, bara. Hade lovat att öppna röda dörren till Lollo så att hon skulle slippa gå runt, men eftersom hon sov hos Jonathan, som är Sveriges största tidsoptimist, så var hon lite sen... Ledsen Jonathan, men jag tänkter nog skylla min sena ankomst på dig :P Det är ju inte så bra att komma försent, men vi såg på en film om en knarkare, så det var inte hela världen. Efter knark-dokumentären så var det lunch, typ hela skolan åt på Donken, eftersom det var pyttipanna till lunch och det är inte gott. Vi var några stycken som tog med oss maten och gick ner och satte oss i parken vid trekanten, mycket mysigt med en liten picnic :) sen köpte vi glass, gott gott :)
Efter lunch var det mentorstid, vi var inte så många, så det gick fort. Vi bestämde lite om när vi ska vara på Grönan på onsdag och så.
Efter skolan åkte jag hem, började skriva på det sista arbetet som ska in innan det var dags att byta om och göra sig klar för middagen med lärarna. Hade bestämt med Lollo och Sara att vi skulle ses vid Alvik kvart i sex. Vi var inte de ända som hade bestämt det, utan de slutade med att nästan alla träffades vid Alvik och sen gick vi tillsammans.
Väl där fick vi en välkomstdrink, utan alkohol, tro inget annat! :P Runt halv sju började middagen och medan vi åt förrätten så rullade det ett bildspel med kort från åren som gått. Oj vad små alla var! Vissa har verkligen förändrats medan andra ser nästen likadana ut.
När vi ätit klart så fick vi se en film som lärarna hade gjort, tror inte det var någon som inte skrattade, själv skrattade jag så jag grät. Fy fan vad de drev med oss elever, och de vet verkligen vilken uppfattning vi har om dem! Filmen var i alla fall så jävla klockren, älska!
Kvällen fortsatte med ett spex som våra kära lärare hade satt ihop. Det var både "Talang 2007" och årets melodifestival. Tessan var hur bra som helst som Bert Karlsson, Jean var läskigt lik Magnus Uggla och Kalle var mycket snygg (?) iklädd en paljett-tröja när han hoppade runt på scenen och imiterade Ola Salo. Men allra, allra bäst var ändå Freddan och Nicklas som hade skrivit en låt till våra enda killar i trean, Jonte, Kim och Johan. Hur gulligt är inte det? det skulle hamna högt upp om jag skulle rangordna kvällens händelser kan jag tala om!
Kvällen led mot sitt slut och jag har verkligen insett nu hur mycket jag kommer sakna alla. Inte bara klassen, utan alla lärare också... usch, jag vet en som kommer gråta på studenten, nämligen JAG!
Efter middagen så tänkte jag och Lollo att vi skulle köpa glass och sätta oss nere vid vattnet medan vi väntade på Jonathan. Sagt och gjort, mot glassen. Väl där inser Lollo att hon har glömt ett stort rött kuvert, paniiik!!! Kuvertet innehöll något väldigt viktigt till min studentpresent, så det var bara att springa tillbaka och hoppas på att ingen hade kastat det. Väl där är det ingen av lärarna som har sett ett kuvert, men när Lollo berättade vad som fanns i så började alla leta. Haha, snacka om att jag var nyfiken :P De slutade i alla fall med att vi fick knyta upp soppåsarna där dukarna låg och leta igenom varenda duk. Tillslut hittade vi det, tack och lov! Så typiskt att någont sådant händer oss, jag fattar inte hur vi alltid lyckas med allt?!
När kuvertet var i säkra händer igen så fick vi äntligen våran glass och gick ner och satte oss vid vattnet. Där satt vi i kanske en halvtimme och pratade om våra tre år på gymnasiet.
Efter glassen så gick jag hem, var tvungen att svänga förbi Emma och lämna hennes byxor, så då kunde jag lika bra gå hela vägen. När jag har kommit ungefär till Bromma gymnasium så kommer det en gubbe på cykel. Han cyklar först bakom mig, sen brevid för att senare cykla in framför mig. Där jag gick håller de på att gräva i gatan, så en av filerna är avstängda, därför har de satt upp ett rödlyse mitt i vägen som inte brukar stå där i vanliga fall. Jag ser hur gubben på cykeln stannar vid rödlyset och undrar vad han håller på med. Han cyklade ju på trottoaren, det är ju bara bilisterna som måste stanna. "Dum jävle" tänkte jag och gick förbi honom. Från vägen vid Bromma gymn. kan man välja två vägar hem till mig, antingen sedda på en lite mindre väg, eller gå gatan runt hela alltet. Dum som jag är valde jag att snedda, och tror ni inte att gubben gör det också? Nu började han cykla närmare och närmare och jag blev faktiskt lite rädd. Varje gång jag vände mig om var han lite närmare. När jag har gått typ halvvägs vänder jag mig om och då är han borta. Grejen är att på ena sidan är det skog och på andra är det stora buskar och sen ett koloniområde. Han kan ju inte ha cyklat rakt in i skogen? Det här var inte alls trevligt så jag sprang som en tok sista biten hem. Min härliga kvällspromenad som började så lungt och skönt slutade alltså med en språgmach hem... jaja, så kan det gå.
Kvällen var i alla fall super trevlig. Det finns väl inte så mycket mer att säga än tack. TACK för en underbart rolig middag, som jag aldrig kommer att glömma!
Kommentarer
Trackback